Idag är det 1 år sedan vi fick se lill-prinsen för andra gången. Jag bokade ett privat vul (vaginalt ultraljud) när vi fick reda på att jag var gravid, eftersom jag haft ett missfall innan där fostret dog 4 veckor innan det upptäcktes. Jag var lite orolig eftersom läkaren sett en skugga på ultraljudet vi gjorde på lillejul, men nu var den helt borta och vår lille lill-prins var 27mm lång och hade armar och ben. När vi varit där träffade vi min mamma och systrar på stan. Jag kramade mamma och sa "hej mormor", då tittade hon på mig och började gråta och kramade mig igen. Småsystrarna som stod bakom mig tyckte att mamma var lite småpinsam som stod och grät utanför hm, men när jag vände mig om och sa att de skulle bli mostrar så började de oxå gråta.


Jag är så glad och lycklig för alla mina vänner som ska bli föräldrar under 2011, några för första gången och några för 2:a eller 3:e.